2017-08-19

Lördagsfråga 477

Jag är inte helt säker på en av bilderna. Det ger lite krydda åt en annars enkel lördagsfråga.

2017-08-18

Hur man slipper muslimska terrorister

Åren 1909-1913 befann sig general John "Black Jack" Pershing på Filippinerna, som då var en amerikansk koloni. Han skulle omsider bli berömd, få vapensystem uppkallade efter sig, med mera; sådant väger alltid tungt när skrönor ska spinnas.

För det sägs om Pershing att han tillämpade lika okonventionella som effektiva metoder mot de upprorsmakare som råkade vara muslimer. En av berättelserna som cirkulerar skulle kunna kallas Den femtionde fången:
Pershing "caught 50 terrorists who did tremendous damage … and he took the 50 terrorists and he took 50 men and dipped 50 bullets in pig's blood. You heard about that? He took 50 bullets and dipped them in pig's blood. And he has his men load up their rifles and he lined up the 50 people and they shot 49 of those people. And the 50th person, he said, you go back to your people and you tell them what happened."
- The Real Story Behind Donald Trump's Pig's Blood Slander, Time 24 februari 2016

... Och sedan var det slut med muslimskt bus för en lång tid framåt – åtminstone enligt sagan. För visst är det en saga, lämpad att berättas kring lägereldar, i mindre omdömesgilla kommentarsfält eller i Vita huset.

Andra berättelser kan rubriceras Avskräckande slaktavfall. De är enklare och brutalare, och går i korthet ut på att muslimska terrorister begravdes med svindelar (lägg till så många otäcka detaljer som stämningen kräver). De är också mindre originella. För de har berättats många gånger och tillskrivits flera olika personer i flera olika sammanhang.

Här är ett tidigt exempel på hur åtminstone påståendet, sant eller inte ("it is reported") förekommit på just Filippinerna:

Col. Rodgers, it is reported, with a desire to teach the natives a lesson, ordered the body of the fanatic buried with a pig, which is the greatest insult that can be offered to the pork-hating Mohammedans. The event was widely advertised, and 2,000 Moros closed in about Jono and practically lead siege to the city. They grew more and more aggressive, and Gen. Wood finally sent an expedition against them.
- Lewiston Evening Teller, 17 december 1903

Episoden återanvändes i filmen The Real Glory (1939), som utspelas på Filippinerna 1906. Här hotar dr Bill Canavan (Gary Cooper) en tillfångatagen muslimsk upprorsman med att begravas i ett grisskinn. Dennes förskräckta reaktion visar de omgivande filippinska soldaterna vilken stackare de har att göra med.

För ytterligare exempel, se Snopes: General Pershing on How to Stop Islamic Terrorists. Notera att alla skrön-regler utesluter nämnandet av den okände Rodgers; antingen får en kändis som Pershing få huvudrollen, eller så får namnet utelämnas helt.
A leading Israeli rabbi has proposed hanging bags of pig fat in buses to deter Muslim suicide bombers who may want to avoid contact with an "unclean" animal.
- Suicide bombing 'pig fat threat', BBC 13 februari 2004
[Frants Klintsevitj, ledamot i duman] föreslog att de döda terroristerna, för att förhindra att de blir martyrer och kommer till paradiset, borde rullas in i svinhud och därefter grävas ned. Förebilden är enligt Klintsevitj hur de brittiska kolonialisterna hanterades med muslimska upprorsmakare.
- Massgrav nästa för död terrorist, DN 28 november 2002

Här har britterna kommit in. Det leder tankarna till det blodiga Sepoyupproret 1857-1858. Dess utbrott är värd att återge, här från två olika ställen:
De exakta orsakerna till upproret är föremål för debatt. Det började som ett myteri bland indiska soldater i brittisk tjänst, sepoys, men kan även anses ha haft karaktär av uppror mot utländskt styre. Det var närmast föranlett av sårade religiösa känslor och upplevelsen av sociala orättvisor.
The final spark was provided by the ammunition for the new Enfield P-53 rifle. These rifles [...] had a tighter fit than the earlier muskets, and used paper cartridges that came pre-greased. To load the rifle, sepoys had to bite the cartridge open to release the powder. The grease used on these cartridges was rumoured to include tallow derived from beef, which would be offensive to Hindus, and pork, which would be offensive to Muslims.
- Wikipedia: Sepoyupproret; Indian Rebellion of 1857

Igen: Det gick ett rykte om att ett fett, som de inhemska soldaterna i sin tjänst behövde sätta i kontakt med munnen, var kränkande för hinduer och/eller muslimer (ett ovanligt tydligt exempel på hur ett rykte kan anpassas för olika målgrupper). Det är historiskt belagt att detta rykte blev den tändande gnistan för upproret. Det kan jämföras med de tvåtusen moros som samlades kring staden Jono. Det kan också jämföras med att det inte verkar finnas något belägg för att metoden med avskräckande slaktavfall någonsin fungerat. Tänk om det varit så enkelt!

2017-08-17

Napoleon har aldrig funnits

Napoleon Bonaparte, om hvilken man skrifvit och talat så mycket, har alls icke existerat. Han är blott en allegorisk personlighet, den personifierade solen; och vårt påstående skall erkännas, då vi bevisa, att allt, hvad man berättat om Napoleon den Store, är lånadt från den store planeten. [Det var länge helt OK att beteckna solen som "planet"]
Det stora förlagshuset Bonnier började som Albert Bonniers Förlag 1837, och detta var faktiskt deras allra första utgivning: Bevis att Napoleon aldrig har existerat : Stort erratum. Författaren hette Jean-Baptiste Pérès och var professor i matematik och fysik i Lyon. Syftet med pamfletten var inte att revidera historien utan en drift med de som redan på den tiden försökte att förklara religioner som mänskliga påhitt, symboler och allegorier och så vidare.

Texten finns utlagd i sin helhet och rekommenderas härmed. Avslutningsvis en anmärkning från den tyske översättaren; den svenske översättaren (som kanske var A. B. själv) hade använt den översättningen istället för det franska originalet.
Utkommen några århundrade senare, skulle en skrift sådan som denna kunna uppväcka tvifvelsmål om sanningen af Nittonde århundradets historia; i våra dagar är satiren klar för allas ögon.
- Wikisource: Bevis att Napoleon aldrig har existerat, den tyske översättarens anmärkningar

2017-08-16

Sjön på Södermalm

Idag finns den bara kvar som namn. Men det var först på 1850-talet som Fatburen, sjön på Södermalm, fylldes igen för att ge plats åt Södra station. Här är utsnitt från fyra kartor, hämtade från den excellenta Stockholskällans excellenta karttjänst där man lätt och snabbt kan jämföra kartor från olika år, decennier och sekler.

Här är förresten samma plats idag.

Namnet Fatburen är detsamma som Fataburen (tidskrift utgiven av Nordiska museet) och avser ett förråd för kläder eller andra dyrbarheter. Att sjön fick det namnet ska ha berott på att den var så rik på fisk. Det var den inte längre sedan stadens ökande folkmängd börjat göra sig påmind, och inte minst allt avfall som man dumpade i sjön. I början av 1800-talet var den tidigare fiskrika sjön mer ett träsk, även kallat Döda havet, och en pålitlig härd för malaria och annat.

Wikipedia: Fatburen

Se även Faktoider: Stockholmsträsket för en motsvarighet lite längre norrut.

2017-08-15

Plankvägsmanin

En del spekulationsbubblor är mer kända än andra. Tulpanmanin, IT-bubblan och Kreugerkraschen hör till de välkända. Söderhavsbubblan, Mississippikompaniet och 1800-talets järnvägsmani är mindre kända. Och bland de direkt okända torde vi hitta plankvägsboomen.

Vad är en plankväg? En väg gjord av trä. Som här, i staten Washington vid sekelskiftet 1900:

Eller här, i Alaska 1938:

Men plankvägarnas verkliga storhetstid inträffade i mitten av 1800-talet, långt innan motorfordon kom på fråga. En viss George Geddes lät anlägga den första plankvägen i USA, närmare bestämt i North Syracuse, NY 1846. Han bedrev därefter intensiv propaganda för plankvägarna ur en rad aspekter. Som till exempel den ekonomiska:
Beträffande [plank]vägen i Toronto, som slets ut på åtta år ... Fann man att kostnaderna för att underhålla en McAdam-väg [makadam] utan vidare är högre än för en plankväg - bortsett från den stora skillnaden i anläggningskostnad.
Under några hektiska år anlades tusentals kilometer med trävägar över hela USA. Arbetet utfördes av hundratals plankvägsföretag, som naturligtvis hoppades att dra in storkovan på vägtullar.

Inte för att det var något större fel på plankvägarna i sig, givet att man räknat rätt i kalkylerna för respektive avsnitt. Felet låg i de upphaussade förväntningar man hade på deras generella lönsamhet. Senare delen av 1800-talet var plankvägsföretag vanliga i konkursbranschen. Å andra sidan anlades plankvägar även långt senare, men utan (får man hoppas) de tidigare förväntningarna på att skära guld med täljkniv.

Bevarat avsnitt av en plankväg anlagd i Kalifornien 1915.

Wikipedia: Plank Road Boom; Old Plank Road

2017-08-14

Lördagsfråga 476: Faktoider-bloggen 10 år

  1. Faktoider (Forum 2008)
  2. Fler faktoider (Forum 2009)
  3. Är det verkligen sant? (Ordalaget 2009)
  4. Strutsen gjemmer ikke hodet i sanden (Pax 2010) [översättning av Är det...]
  5. Nya ord med historia (Ordalaget 2010)
  6. Tredje rikets myter (Forum 2011)
  7. Blindspår (Leopard 2012)
  8. 1914 (Forum 2014)
  9. Faktoider-bloggen (2007-)
Faktoider har jag sysslat med sedan våren 2003, och med denna blogg sedan den 14 augusti 2007. Hittills har det blivit åtta utgivna böcker (plus en översatt då), 3649 publicerade bloggposter, en hel del på sociala medier och en del dessutom; och mer ska det bli.

Den 476:e (om jag räknat rätt) lördagsfrågan satte Tomas utan vidare.

2017-08-13

Malaria-bacillen

I Nordisk Familjebok från 1882 kunde man i artikeln om frossa (dvs malaria) läsa att sjukdomen beror på en bacill; inte i den slarviga vardagliga betydelsen utan en art i bakteriesläktet Bacillus. Herrar upptäckare var också etablerade mikrobiologer. De hade funnit att difteri orsakas av en bakterie (vilket stämmer), liksom tyfoidfeber (vilket också stämmer); men när de kom fram till samma slutsats rörande malaria så högg de i sten.

Vad de hade hittat var en stavformade mikroorganism i jord från malariatrakter. De injicerade den i kaniner, som därefter fick malaria-liknande symptom. Flera forskare gav dem sitt stöd; det förefaller som om bacill-teorin var någotsånär konsensus. Åtminstone ett tag... Men så kom Charles Laveran med mothugg. Han var ingen etablerad mikrobiolog, utan en helt okänd fransk militärläkare stationerad i Algeriet (som då var franskt). Han hade gjort egna undersökningar och inuti röda blodkroppar funnit en annan mikroorganism, mycket mindre än någon bacill, som han misstänkte. Hans idéer rönte först föga förståelse – inte så märkligt – men efterhand så tog det skruv. Den amerikanske militärläkaren George Miller Sternberg bekräftade hans rön 1881, efterhand fick han med sig allt fler ledande malaria-experter på tåget, och så småningom berömdheter som rentav Pasteur.

Mikroorganismen Laveran misstänkte tillhörde släktet Plasmodium. Idag vet vi att där finns en rad arter som förorsakar malaria av olika slag. Upptäckten belönades med 1907 års Nobelpris i medicin och fysiologi. Vid det laget hade nästa upplaga av Nordisk Familjebok kommit ut.

- Nordisk Familjebok (1904): Bakteriologi

2017-08-12

Lördagsfråga 476

Mindre vad än varför.


2017-08-11

TT samarbetar med Scientologerna

Vi har spridit våra nyheter i snart 100 år. Nu kan vi även sprida dina. Med vår nya tjänst Via TT skapar du enkelt dina pressmeddelanden. Sedan ser vi till att dina nyheter hamnar i det flöde som journalisterna hämtar sina nyheter ifrån.
- TT:s reklam tjänsten "Via TT", i kampanjen kallad "TT:s finrum"

TT:s tjänst möttes tidigt med misstänksamhet och kritik. Vad gick den egentligen ut på? Skulle redaktioner luras att tro att reklamutskick i själva verket kom från TT? Om det inte var syftet, vad var syftet?
Kampanjen ska visa att man via vårt system kan skicka sina pressmeddelanden via vår lina till Sveriges redaktionella system. Det är en fördel med vårt system jämfört med konkurrenternas som reklambyrån leker med i kampanjen, säger Sara Perers. [...]
Sara Perers poängterar att materialet från "Via TT" hela tiden tydligt särskiljs från det redaktionella materialet.
– Det är otroligt noga uppmärkt, säger hon.
- Erik Wisterberg: TT:s "finrum" för pressmeddelanden kritiseras – formuleringar ses över, Dagens Media 20 januari 2016

Ett gäng som gärna prövade erbjudandet, och därmed TT:s integritet, var scientologerna på KMR. Scientologerna är en av de mest kända sekterna, och Kommittén för Mänskliga Rättigheter deras mest kända bulvan. Hur det gick? För scientologerna på KMR alldeles utmärkt, då de fick ut sin desinformation prydd med TT:s logga. För TT har det kommit därhän, att deras företrädare säger saker som nedanstående:
Kan vem som helst kan skicka ut desinformation via TT:s presstjänst?
– Nej, man får inte sprida falskheter eller personangrepp via vår tjänst, säger Lina Hedenström, vice vd på TT. 
Så ni bedömer KMR:s innehåll som sant?
– Nej, TT står inte bakom deras innehåll. 
Så innehållet får inte vara falskt, men ni tar inte ansvar för innehållets sanningshalt. Hur går det ihop? 
– Alltså, sanningshalt, jag vet inte vad den exakta formuleringen i vårt avtal är, men man får inte sprida spam till exempel, det finns ett ramverk av regler som kunden måste förhålla sig till. 
- Joachim Sundell: Nyhetsbyrån TT i mediesamarbete med scientologer, SVT 10 augusti 2017

Uppdaterat: Jag blev intervjuad i en uppföljande artikel.
Beskedet om att nyhetsbyrån TT ingått i ett pr-avtal med scientologorganisationen "Kommittén för mänskliga rättigheter" har väckt starka reaktioner. Nu kritiseras nyhetsbyråns samarbete för att skada förtroendet för den redaktionella nyhetsverksamheten.
– Det går inte att se på något annat sätt än att TT sprider desinformation, säger Peter Olausson, ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning.
- Joachim Sundell: Hård kritik mot Nyhetsbyrån TT:s förmedling av scientolog-pr, SVT 15 augusti 2017

2017-08-10

Korrigering 103 år efteråt

När världskrigen kom så märktes det, om inte annat, på all reklam för krigsobligationer. Krigsobligationer eller krigslån gick i princip ut på att staten lånade pengar av allmänheten för att finansiera krigen. Obligationerna förekom i snart sagt alla demokratier som var inblandade, såväl indirekt (som Sverige) som direkt. En avsevärd del av de civila krigsinsatserna gick ut på att marknadsföra krigsobligationer; om du arbetade i reklambranschen eller som artist, eller om du var någorlunda känd krigshjälte, så låg du bra till för att tjäna ditt land på det sättet.

Ovan ser vi typisk reklam för brittiska war bonds från första världskriget. De första obligationerna där gavs ut kort efter krigsutbrottet. Den 23 november 1914 rapporterade Financial Times att lånet ifråga övertecknats å det grövsta, att allmänheten erbjudit regeringen varenda penny som efterfrågats och mer därtill, och att detta amazing result visade "hur starka finanser den brittiska nationen har".

FT var heller inte den enda källan att rapportera om krigslånets framgångar:
London, November 27, 2:45 p.m. – Chancellor of the Exchequer Lloyd George announced in the house of commons today that the war loan of £350,000,000 ($1,750,000,000) had been greatly oversubscribed. The chancellor gave no figures. He said, however, that the enormous number of individuals, totaling nearly 100,000, who had made application for small sums.
- Evening Star (Washington DC), 27 november 1914

Nästan 103 år senare införde FT en rättelse:
Clarification: On 23 November 1914, a piece published in the Financial Times claimed the UK government's War Loan was "oversubscribed", with applications "pouring in". The item described this as an "amazing result" that "proves how strong is the financial position of the British nation". We are now happy to make clear that none of the above was true.
- A correction 103 years late: How the BoE covered up failed war bond sale, Financial Times 8 augusti 2017

Facit hade grävts fram av anställda på Bank of England. Scoopet lades ut på Bank Underground, "a blog for Bank of England staff to share views that challenge – or support – prevailing policy orthodoxies" (min markering nedan):
Financing World War I required the UK government to borrow the equivalent of a full year’s GDP.  But its first effort to raise capital in the bond market was a spectacular failure. The 1914 War Loan raised less than a third of its £350m target and attracted only a very narrow set of investors. This failure and its subsequent cover-up has only recently come to light following research analysing the Bank’s ledgers.
- Michael Anson, Norma Cohen, Alastair Owens och Daniel Todman, Your country needs funds: The extraordinary story of Britain’s early efforts to finance the First World War, Bank Underground 8 augusti 2017

Historien har pikanta inslag som att Bank of England köpte de återstående obligationerna, men tecknade dem på bankens chief cashier (vad det nu blir på svenska) och hans ställföreträdare för att det inte skulle se suspekt ut (till skillnad från att två privatpersoner köpte obligationer för över 200 miljoner pund?) liksom att ingen mindre än John Maynard Keynes berömde tillvägagångssättet med att dölja sanningen.

Att regering, press med flera far med osanning under brinnande krig är givetvis inget konstigt. Om man gått ut med facit över britternas klena vilja till patriotiska lån hade det däremot varit en moralsänkande åtgärd, och snudd på landsförräderi. I den genren finns det avgjort mycket mer att "avslöja" från diverse decennier.

2017-08-09

En fuskande minister

Vladimir R. Medinsky är, bland annat, Rysslands kulturminister. Det har han varit sedan 2012, och inget tyder på att han inte kommer att få förtroendet förlängt. Bland hans meriter ingår en doktorsgrad i politisk vetenskap, en Higher Doctoral dissertion (som jag inte vet vad det heter på svenska) i samma ämne liksom en Higher Doctoral dissertion i historia.

Den sistnämnda avhandlingen hette Problems of objectivity in the illumination of Russian history from the second half of the 15th to 17th centuries fast på ryska och försvarades 2011. Den har blivit föremål för en intensiv debatt. Anledningen förklaras enklast med följande illustration:
Avhandlingens 134 sidor har färgkodats efter identifierade ursprung. Den helt dominerande färgen rosa visar att merparten av texten lyfts från en text av Sergej A. Proskurin. Händelsevis var S. A. Proskurin Medinskys handledare.

Analysen är sammanställd av den ryska organisationen Dissernet som tagit på sig att hitta, uppmärksamma och förhoppningsvis få slut på plagiat i rysk vetenskap. Med tanke på kulturministerns (sedan 2011) rosa avhandling så har de fortfarande en del att göra.

Medinsky friades av Moskvas universitet den 8 februari 2017 sedan de inte kunnat finna några tecken på plagiat i avhandlingen.

2017-08-08

Fejkfilm

Detta är, som synes, inte Dunkirk, den lovordade storfilmen som just nu rullar på biograferna.

Det framgår inte var eller hur @inteaik försökte att se Dunkirk men inte gjorde det. Vad han råkade ut för var hur som helst en de många fejkfilmerna från The Asylum (Wikipedia). Dem behöver man inte vara helt urbota dum i huvudet för att gå på, även om man kan känna sig rejält blåst efteråt.

The Asylums vanligaste koncept är snorbilliga produktioner med namn och/eller framtoning som är förväxlingsbara med kända storfilmer. En speciell variant är att, när en storfilm X är på gång, snabbt svänga ihop en hafskopia, låt oss kalla den X'. Är man snabba i vändningarna kan man släppa X' ungefär samtidigt som X släpps.

Några exempel (med "originalen" inom parenteser): Atlantic Rim (Pacific Rim), Abraham Lincoln vs. Zombies (Abraham Lincoln: Vampire Hunter), The Amityville Haunting (The Amityville Horror), The Fast and the Fierce (The Fate of the Furious), Ghosthunters (Ghostbusters) ... Och så Operation Dunkirk (Dunkirk).

Med tanke på att förfarandet uppenbarligen syftar till att bedra filmtittare så är det måhända anmärkningsvärt att SF:s streamingtjänst SF Anytime hör till leverantörerna.

2017-08-07

Lördagsfråga 475: Folk som dödades av sina uppfinningar/upptäckter

  1. Kemisten Thomas Midgley Jr har ställt till det mer än de flesta då han var med om att utveckla såväl freoner som blyad bensin. Senare fick han polio och blev delvis rörelsehindrad. Händig som han var konstruerade han en säng med hävstänger och linor i taljor som gjorde honom lättare att hantera. En dag trasslade han in sig i linorna och ströps.
  2. Horace Lawson Hunley konstruerade ubåtar under amerikanska inbördeskriget. Hans tidiga ubåtar kan inte jämföras med senare alster. De var handdrivna och deras tendens att spontant inta u-läge gjorde dem minst lika farliga för besättningen som för fienden. Under en övning där konstruktören var ombord på hans namne H. L. Hunley sjönk den ännu en gång och dränkte alla ombord.
  3. Marie Skłodowska, senare Curie, levde ett rikt och produktivt liv tills hon dog vid 66 års ålder. Det måste sägas vara rejält hög ålder med tanke på all strålning hon utsattes för, från strålkällor som de av bl.a. henne upptäckta grundämnena uran [aah! polonium såklart!] och radium.
  4. Karel Soucek åkte utför Niagarafallet i den av honom konstruerade "tunna" som han här fotograferats i. Utropstecknet avslutar meningen "It's not whether you fail or triumph, it's that you keep your word... and at least try!" Niagara gick utmärkt. Senare gjorde han ett uppvisningsfall på 60 meter i samma tunna. Det gick snett och Soucek avled dagen därpå.
Antalet uppfinnare/upptäckare som på ena eller andra sättet tagits av daga av sina egna uppfinningar/upptäckter är större än man kanske tror. Läsningen är heller inte bara galghumoristisk utan inbegriper åtskilliga intressanta historier med såväl kända som okända namn.

Lars Willen satte lördagsfrågan med en hänvisning till Darwin. Det syftar nog på Darwin Awards, ett skämtpris som går till de som förbättrat mänsklighetens evolutionära chanser genom att eliminera sig själva. Det är i och för sig något missriktat här: Utöver Soucek, som jag inte är säker på, så var det knappast några dumhuvuden; en av dem var dubbel nobelpristagare och födde därtill en nobelpristagare, ett rekord som torde stå sig länge än.

2017-08-06

Konstgödningens fader har fel

The biggest mistakes in science do not usually spring from stupidity.
- Colin Tudge, So Shall We Reap: What's Gone Wrong with the World's Food - and How to Fix it (2004)

Är Justus von Liebig bekant? Han är inte i närheten lika känd som Humboldt, Maxwell, Faraday, Hertz och andra vetenskapliga kändisar från 1800-talet. Ändå har hans insatser haft vida större påverkan på mänskligheten.

Länge tänkte man sig att växternas näringsbehov täcktes av humus, det organiska materialet i jord; det var det som växter "åt", enkelt uttryckt. Att gödsel ökade växtkraften berodde, enligt teorin, på att den bröt ner humusen och gjorde det lättare för växterna att ta upp näringen. Liebig hade en annan idé: Nyckeln var ett relativt litet antal kemikalier, framför allt kväveföreningar men även fosfor och kalium. En enkel kemisk analys av jordmånen kan visa vilka ämnen som fattas, och genom att tillföra dem blir jorden bördig - inte tack vare fet mylla, stallgödsel eller andra rejäla jordförbättrare, utan kemikalier som man inte förknippar med frodiga åkrar.

Liebig lade helt enkelt grunden till jordbruk med konstgödsel. Det är svårt att tänka sig hur dagens värld skulle se ut utan datorer, utbyggd elektricitet eller förbränningsmotorer; men det är lika svårt att tänka sig den utan konstgödsel. Det är på såväl gott som ont; övergödning, försurning och klimatpåverkan hade varit mycket annorlunda problem utan konstgödning.

Det är ett känt fenomen att framgångar lätt stiger folk åt huvudet: Om jag haft jätterätt på en fråga så innebär det att jag förmodligen har jätterätt på alla andra. Liebig fick för sig att kväve i luften täcker behovet för de allra flesta växter. Den som vågade föreslå något annat fick utstå den ansedde kemistens hån. Liebig lanserade 1846 ett nytt konstgödsel, med fosfat istället för kväveföreningar, som skulle slå världen med häpnad.
But Liebig's fertilizer did not work; or at least, it did not justify the expense. His students became disillusioned and drifted away. Liebig himself clung to his idées fixes, as they had become, and refused to accept new evidence as provided for example by Boussingault [en av de hånade kväve-förespråkarna].
Här övergår Tudges redogörelse från agrarhistorisk kuriosa till att bli intressant ur ett brett vetenskapligt, för att inte säga allmänmänskligt, perspektiv (min markering):
His cardinal mistake, as Lloyd Evans comments, was to underestimate the complexity of the problem. He assumed, as the ancient philosophers of Greece tended to do, that because his theories were so impeccably logical and internally consistent, nature was bound to conform to them. Not at all. Nature does what nature does and all scientists, even the most prodigious German autocrats, must be humble in the face of it.

2017-08-04

Hästen som inte blev senator

Caligula, kejsare 37-41 e.Kr., gillade hästkapplöpningar. Och mest av allt gillade han hästen Incitatus, "den snabbe".
Han var så passionerat hängiven det gröna laget [ett av fyra kapplöpningslag] att han ständigt åt och sov i deras stall, och på en av deras fest gav han köraren Eutychus två miljoner sestertier i gåvor. Han brukade skicka sina soldater dagen före tävlingar för att beordra tystnad i grannskapet, så att inte hästen Incitatus skulle bli störd. Utöver ett stall av marmor, en krubba av elfenben, purpurtäcken och ett halsband med ädelstenar gav han rentav hästen ett hus med slavar och möbler, så att inbjudna gäster skulle kunna underhållas ordentligt; och det sägs även att han planerade att göra honom till konsul.
- Suetonius kejsarbiografier, skriven ca 120 e.Kr.
En av hästarna, som han kallade Incitatus, brukade han bjuda på middag, där han gav honom gyllene korn och skålade för hans hälsa i guldbägare; han svor vid djurets liv och hälsa och lovade även att utnämna honom till konsul, ett löfte han förvisso skulle ha hållit om han levt längre.
- Cassius Dios romerska historia, skriven efter 200 e.Kr.

Det har blivit ett klassiskt exempel på kejsargalenskap: Hästen som blev senator. Men källorna nämner inte att han faktiskt utnämndes till konsul (vilket var mycket finare) utan "bara" att Caligula pratat om det. Källorna är som synes nedskrivna en bra stund efter Caligulas korta tid vid makten, och de kan med fog misstänkas för att vara tendentiösa. Ett förslag går ut på att Caligulas syfte inte var så mycket att prisa hästen som att håna senatorerna ... Att hypotesen är tilltalande har naturligtvis inget med dess möjliga sanningshalt att göra; och det lär bli svårt att leda den i bevis.

2017-08-03

Kan man bygga ett skepp av Kristi kors

Ifall yttre detaljer i berättelserna stämmer så är Kristi kors den träattiralj på vilken Jesus av Nasaret uppspikades och dog omkring år 30 e.Kr. Vad hände sen? Med korset alltså?

Enligt opålitliga sägner fick Helena, annars mest känd som mor till Konstantin den store, ett fromt anfall i början av 300-talet. Hon lär ha begett sig till Jerusalem och, med lite mirakulös hjälp som är så vanlig i den här sortens berättelser, ha funnit korsen efter såväl Jesus som de två rövarna. En bit av det förstnämnda togs med till Bysans/Konstantinopel, tillsammans med de vördnadsvärda Heliga Spikarna (bilden ovan visar hennes altare i St Peterskyrkan i Rom). Resten lämnades kvar för att vördas på plats.

Den bit av Kristi kors som togs med till Bysans skulle komma en stor del av den växande kristenheten till godo. Småbitar delades av och skickades ut i provinserna, där de delades av och skickades ut, och så vidare. En rejäl träbit kan ju delas upp i bra många bitar, flisor och småflisor innan det blir meningslöst att dela upp ytterligare. Redan 348 konstaterade Kyrillos av Jerusalem att "Jorden är full av reliker efter Kristi kors", och så fortsatte det ...

En skeptisk reformator kommenterade Kristi finfördelade kors som följer:
Det finns inte ett kloster så fattigt att det inte har ett exemplar. På några platser finns det stora fragment, som i Sainte-Chapelle i Paris, i Poitiers, och i Rom, där ett rejält krucifix sägs ha tillverkats av det. Kort sagt, om alla delar kunde samlas på en plats, skulle de kunna fylla ett skepp.
- Jean Calvin, Le traité des reliques (1543)

Skeppslasten har sedemera muterat till att ha blivit en mängd trä tillräcklig för att bygga ett fartyg, om det nu skulle kräva mer eller mindre trä. Men poängen går inte att ta fel på, att de samlade påstådda bitarna av Kristi kors är långt många fler än vad som ens skulle kunna vara sant. Stämmer det?

Några hundra år senare tog arkitekten Charles Rohault de Fleury detta som en utmaning. Han började med att estimera, på ett aldrig så ungefär, vikt och volym av Kristi kors till 75 kg respektive 178 liter. Sedan sammanställde han en katalog med alla kända påstådda bitar av Kristi kors. Han fann att deras samlade volym, mellan tummen och pekfingret, utgjorde ... Fyra liter.

2017-08-02

Tyvärr inte en 4000 år gammal fidget spinner

Den lilla lergrunkan i mitten tillverkades ca 2000-1800 f.Kr. i den sumeriska staden Eshnunna, i vad som idag är östra Irak. När arkeologerna hittade den ca 1930 (den beskrevs i en rapport 1932) hade de ingen uppenbar kategori att lägga den i eftersom den just inte liknade något annat de stött på. Kanske den var avsedd att snurras? Kanske en sorts spådoms-roulette?

Sedan dess har man tänkt om. En sannolikare hypotes är att den var huvudet på en stridsklubba. Det framgår inte om den var avsedd att användas på riktigt eller var ett symboliskt vapen för tempelbruk. Jean Evans på universitetet i Chicago, orientaliska institutets museum (där grunkan förvaras, liksom huvudet med huvudena t.h. ovan) berättar:
Evans says this artifact was found in the vicinity of a temple, which would support the mace interpretation, since they were considered "weapons of the gods" during that era. "We do have toys that survive from ancient Mesopotamia — baked clay rattles, whistles, animal figurines, and wheeled carts, to name a few," she says. "But the fact that this 'spinning toy' would be a largely singular example of such a toy also suggests to me that it would be more accurate to think of it as a mace head."
- Adi Robertson: Sorry, Mesopotamians didn’t invent the fidget spinner, The Verve 1 augusti 2017

Grunkan har ännu inte omkategoriserats. Men inom kort kommer den att flyttas från leksaksavdelningen till vapenavdelningen. Vilket inte lär hindra att folk fortsätter att dela bilden med den gamla etiketten med "Spinning Toy with Animal Heads".

2017-08-01

6EQUJ5 = ET?

Bilden visar ett litet, litet utsnitt ur en omfattande datautskrift från ett radioteleskop i Ohio. Tecknen visar, enkelt uttryckt, hur den mottagna signalen på strax över 1420 MHz, uppmätt var 12:e sekund på en liten fläck på himlavalvet, varierar: Ett mellanslag anger att signalen är svagare än brus (som det uppmätts de senaste minuterna), 1 att signalen är ungefär = brus, 2 dubbelt så stark som brus osv. När ensiffriga tal inte räcker så används bokstäver, där A = 10 osv. Poängen med frekvensen 1420 MHz är att den av flera anledningar passar för kommunikation mellan civilisationer som har noll koll på varandra, och det är därför den används i jakten på utomjordisk intelligens – SETI, som denna mätning var en del av.

Utskriften på bilden gick astronomen Jerry R. Ehman igenom i augusti 1977. (Det framgår inte vilken sorts analys han och kollegerna gjorde, men det måtte ha varit något mer avancerat än att bara konstatera signalstyrkor.) Det var då han hittade en spik, uppmätt måndagen den 15 augusti, och som mest trettio gånger högre än bruset. Det är en odiskutabel anomali. Klart värt det "Wow!" som Ehman klottrade dit.

Närmare bestämt uppmättes en signal som var så här mycket starkare än bruset:

... - - 6 14 26 30 19 5 - 1 ...

Det är de värdena 6EQUJ5 representerar Det har uppstått en viss mytbildning kring signalen, som att den på något sätt skulle ha utgjorts av de specifika tecknen 6EQUJ5 och ha varat i 72 sekunder. Så är inte fallet: Tecknen anger hur signalstyrkan varierade över 6 mätningar som gjordes under 72 sekunder.

Om man ritar upp värdena i ett diagram ser man att de bildar en vacker normalfördelning. I kombination med det faktum att radioteleskopet var stillastående, och vars mätpunkter därför sakta förflyttades på det roterande himlavalvet (eller tvärtom då), så indikerar det att signalkällan verkligen var en punkt långt bort. Men vad?

Flera förklaringar har lanserats. Kanske det var en signal från jorden som reflekterades av någonting i omloppsbana? Eller en komet omgiven av vätemoln, som skulle ha passerat i radioteleskopets "sikte" den 15 augusti 1977? Det sistnämnda förslaget har avfärdats av astronomer (för vad det är värt, se rebuttal nedan; debatten pågår), andra har varit svårare att förhålla sig till.

Men om det nu var en utomjordisk civilisation? I så fall så har den inte gett ifrån sig ett pip, än mindre ett 6EQUJ5, sedan augusti 1977 – och ja, man har försökt att lyssna rätt på dem. Många gånger.

Wikipedia: Wow! signal
Dr Robert S. Dixon, Ohio State University SETI program: Rebuttal June 6, 2017