En variant av "väntar ett tag" är att ta ett i sig verkningslöst medel, som till exempel de sockerpiller som kallas homeopatika. Det är ingenting märkvärdigt med att den som tar ett piller utan aktiv substans därefter mår bättre, särskilt som placeboeffekten kan bidra.
Sådana förklaringar bryr sig naturligtvis inte homeopater om. Varje förbättring tillskriver de sina underbara värdelösa medel. Likaså kan de, utifrån ett homeopatiskt perspektiv, försöka knipa poäng även vid oförändrat tillstånd, nämligen att patienten skulle ha blivit sämre om sockerpillren inte hade satts in.
Men om tillståndet förvärras? Kan verkligen det utfallet, som måste vara mycket vanligt, räknas som en vinst för homeopatin?
Kan och kan ... Men försöka duger. Man har för detta ändamål uppfunnit begreppen förstförsämring och utrensning.
Vid behandling av vissa sjukdomar kan det uppstå en s.k förstförsämring. Denna försämring – som brukar hålla på i 5-15 dagar beror på att de homeopatiska medlen har startat en utrensning i kroppen. Detta är nödvändigt vid exempelvis eksem eller gikt eftersom läkningen inte kan börja förrän gifter och slaggprodukter rensats ut. Om förstförsämringen blir kraftig kan det finnas skäl att, för en tid, minska eller sluta med intaget av medicinen.Det sista är intressant: Försämringen beror inte på att preparaten är värdelösa i sig (vilket de är), utan på att de är så kraftiga. Det är sådant som gör homeopatin till något mer än vanligt kvack, eller de imbecilla utspädningarna: Homeopati är pseudovetenskap av rang.
"Slaggprodukter" får man aldrig någonsin veta vilka de är. Det är samma mystiska substans som de berömda detox-kurerna, långt mer kända och etablerade än homeopatin, sägs rensa ut.
Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att de homopatiska medlen aldrig kan ge några biverkningar – utan den försämring man upplever är alltid en inledning till att sjukdomen blir bättre eller försvinner helt.- Sunda vanor: Homeopati
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar