2016-06-24

Jaeger och ylle-Jäger

Jaeger är en klassisk brittisk klädfirma, grundad 1884. Sedan några år försöker de att få bort den tant-stämpel som de tydligen haft de senaste decennierna eller så.

Den torde vara resultatet av tidigare framgångsrika kampanjer, som här ett rent konstverk av René Gruau. Å andra sidan har Jaeger lyckats tvätta bort sin ursprungliga image så effektivt att den förefaller att ha glömts bort helt ...

Här har vi en annons från 1905 för "Jaeger Sanitary Wool Underwear". Inget konstigt med det?

En jämngammal annons, utan illustration men med desto mer information om vad "Jaeger" egentligen står för:
The "Jaeger" System of clothing is the natural and, therefore, the most comfortable and hygienic clothing for the human body. It not only enhances your health and comfort; and protects your system against disease, but in the end it is by far the most economical form of dress. [...] Thus for you to wear Jaeger Pure Wool Underwear day and night is to have increased vitality, better health and immunity from many a cold and chill.
Varma underkläder kan vara bra på många sätt. Men blir inte reklamsnacket lite väl överdrivet? "Skyddar mot sjukdomar" och "immunitet", hur bokstavligt ska de löftena tolkas?
The "Reason Why" is told in Dr. Jaeger's book on "Health Culture" ...
Det är därifrån namnet kommer. Tyske Jäger eller Jaeger var inte inblandad i den engelska firman som bar hans namn men skapade den lära som företaget till att börja med följde.

Här är han: Gustav Jäger, professor i zoologi och författare till bl.a. Health-Culture som den fick heta på engelska. Notera översättaren; Lewis Tomalin var även den som 1884 grundade en firma i London som skulle lära ut och bedriva mästarens lära, och som fick namn efter gurun. Vad har då Jäger att säga om kläder och hälsa?

I introduktionen berättar han att det hela började med att han hälsa försämrades rejält, utan någon uppenbar orsak. Han funderade över att moderna människor mår betydligt sämre än djur, trots att de senare utsätts för väder och vind. Vad beror skillnaden på? Kanske kläderna? Djur har ju så att säga sina egna kläder, medan människor tillverkar dem, till stor del av något så onaturligt och konstlat som växtfiber. De förra värmer och skyddar men tillåter ändå huden att andas, de senare är sämre på alla punkter. Från denna utgångspunkt lyckas Jäger resonera sig fram till en lösning, ett System: Den som alltid bär kläder av oblandat ylle är så skyddad från sjukdomar som någon kan bli.
Destructive infantile disorders, like scarlatina, measles and quinsy, are emphatically maladies of enervation and enfeeblement. The prevalent irrational clothing of children, not only in their infancy, but also during the school-years, is responsible for much of these disorders.
- Jäger, s 169

Förbehållen närmast förstärker intrycket av ylle-systemets fantastiska effekter:
Absolutely permanent health is no more to be expected of the Sanitary Woollen System than is perpetual existence; on the other hand, the wide experience now obtained justifies the assurance that disturbances to health are much less frequent, and when an illness is through some cause contracted, it passes off much more rapidly, and very seldom merges into chronic disease.
- Jäger, s 12
Wool-wearers are, of course, liable to be affected by all poisons.
- Jäger, s 150

Jäger förespråkade inte bara kläder i ylle utan även sängkläder i ylle, ett "System of Pure Wool Clothing and Night-covering". Den senare delen verkar aldrig ha samlat bråkdelen så många anhängare som den förra. Det ska även sägas att det inte bara gick ut på rent ylle överallt utan även allmänt härdande, att sova med öppet fönster m.m. Bara en sådan sak som att tunnhårighet är mycket vanligare bland män än kvinnor; det beror på att de senare bär lättare och luftigare hattar. (Kap IV, The Head-Covering)


Inte för att han slutade där ... Det finns mycket mer att säga om "ylle-Jäger", som han kom att kallas, och den världsbild som ylle-systemet bara var början på; men det får bli en annan gång.

Gustav Jäger, Health-Culture (London 1903)

Inga kommentarer: