2017-05-29

Lördagsfråga 465: 1-4

  1. First Kingdom av Jack Katz är en väldig skapelse till serie: Lång och detaljerad, och med vansinnigt detaljerade teckningar. Måste upplevas.
  2. En historisk bild: Napoleon III som Bismarcks fånge efter slaget vid Sedan 1870. N3 var såväl andra (franska) republikens ende president som andra (franska) kejsardömets ende kejsare; se där en svårslagen kombo.
  3. Tredje riket. Betydligt mer känt än det andra tyska riket, som bildades 1871 av just Bismarck sedan de gett Frankrike en minnesbeta, och det första, som användes som begrepp så länge om så skilda företeelser att det är ett historiskt problem i sig.
  4. De stora pyramiderna vid Giza uppfördes alla under den fjärde dynastin.
Den räkneövningen satte Christian snabbt och lätt.

2017-05-28

Misslyckad sokalisering av genusvetenskap

Alan Sokal utförde 1996 ett hyss som blivit klassiskt: Han skickade in en nonsens-artikel till en tidskrift med postmodernistisk läggning och fick den publicerad (Faktoider: Sokal). Många drog den tilltalande och rimliga men dock ovetenskapliga slutsatsen att hysset visade att all postmodernism är nonsens. Sokal själv var mer blygsam.
From the mere fact of publication of my parody I think that not much can be deduced. It doesn't prove that the whole field of cultural studies, or cultural studies of science – much less sociology of science – is nonsense. Nor does it prove that the intellectual standards in these fields are generally lax. (This might be the case, but it would have to be established on other grounds.)
- Alan Sokal: What the Social Text Affair Does and Does Not Prove (1997)

Sokal-affären inspirerade många efterföljare, och fortsätter att inspirera. Som nu senast Peter Boghossian och James A. Lindsay. De är båda aktiva skeptiker och ateister, har skrivit böcker som A Manual for Creating Atheists och Everybody is Wrong About God, och har ett rejält horn i sidan till genusvetenskap. Det var denna, i deras tycke pseudovetenskap, som de skulle avslöja med Sokals metod. De skrev en artikel som de kallade "The Conceptual Penis as a Social Construct", utan vare sig rim eller reson men fullproppad med begrepp, fraser och citat som skulle imponera på den förmenta expertisen i genren. De skickade in nonsens-artikeln till den etablerade tidningen NORMA, "International Journal for Masculinity Studies" – och fick avslag. Och vilket avslag sen.
We feel that your manuscript would be well-suited to our Cogent Series, a multidisciplinary, open journal platform for the rapid dissemination of peer-reviewed research across all disciplines.
[...]
To ensure all work is open to everyone, the Cogent Series invites a “pay what you want” contribution towards the costs of open access publishing if your article is accepted for publication.
- Refuseringsmailet från NORMA

Att inte bara refuseras utan därtill rekommenderas att vända sig till en vanity journal, som tar betalt (riktpris $1350) för att publicera, det är så hård en refusering kan bli utan att bli direkt ohövlig.

Här skulle Boghossian och Lindsay ha gjort halt. Det experiment de tänkt ut hade misslyckats. Men de fortsatte. De uppmuntrades av Cogent-tipset, trots att de mycket väl visste vad den sortens tidskrifter går för. På något sätt trodde de att de samtidigt skulle kunna slå mot skräptidskrifter som publicerar vad som helst och slapp genusvetenskap.
The publication of our hoax reveals two problems. One relates to the business model of pay-to-publish, open-access journals. The other lies at the heart of academic fields like gender studies.
- Peter Boghossian och James Lindsay, The Conceptual Penis as a Social Construct: A Sokal-Style Hoax on Gender Studies, Skeptic 19 maj 2017

Nu är det svårt att hänga med. För deras experiment uträttar inte alls båda delarna. Den som vill avslöja exempelvis genusvetenskap som trams med Sokals modell får göra som han och få en tramsartikel publicerad i en etablerad, välrenommerad tidskrift. Att vanity journals publicerar vad som helst mot betalning är ett helt annat problem som demonstrerats flera gånger (jämför Faktoider: Skräptidskrifter). Att en sådan publicerar en tramsartikel i genren X säger inte ett dyft om genren X.

Detta om Boghossian och Lindsays artikel. Nästa problem uppstod sedan de fått en artikel om sin föregivna sokalisering av genusvetenskap publicerad i Skeptic. Det är en etablerad, välrenommerad skeptisk tidskrift som sedan 1992 beskrivit myriader myter, vanföreställningar, bluffterapier och pseudovetenskapliga påhitt. Den borde inte publicera en artikel baserad på ett illa utfört och vantolkat experiment, just eftersom den är specialiserad på att granska illa utförda och vantolkade experiment. Och det var heller inte en undangömd artikel, utan den har hyllats särskilt av välkända skeptiker som Michael Shermer (chefredaktören) med flera.

Men dessa har även fått en hel del kritik. Det är viktigt; skeptiker följer inte, ska inte följa, någon "ledare" och oreflekterat apa efter, utan reagera när saker blir fel. Det händer då och då att även skeptiska kändisar och förebilder som Shermer, Sam Harris och Richard Dawkins har fel; ja, för den sistnämnde är det sedan länge snarare så, att det händer att han har rätt. Och när de har fel får de veta det, även av sina fans. Åtminstone de fans som inte är så mycket fans att de glömt bort att vara skeptiker.

Se även:
Phil Torres: Why the “Conceptual Penis” hoax was a bust: It only reveals the lack of skepticism among skeptics, Salon.com 23 may 2017
Massimo Piglucci, An embarrassing moment for the skeptical movement, Footnotes to Plato 24 maj 2017

2017-05-26

Doris Roberts är fortfarande död

Doris Roberts var en amerikansk skådespelerska, mest känd för en roll i tv-serien Alla älskar Raymond (spelades in 1996-2005). Hon dog den 17 april 2016. Jag förutsätter att detta genererade viss uppmärksamhet i sociala medier.

Men på något sätt tog det inte riktigt skruv förrän ett år senare.

For some reason ... Doris was trending online Wednesday, and a lot of folks seemed to just now realize the actress had passed away ... linking back to TMZ's exclusive story as evidence.
- Doris Roberts Still Dead More Than a Year Later, TMZ 26 april 2017

Hur det kommer sig är inte lätt att säga. Ett förslag är att någon spridd och välläst förmåga på Twitter eller Reddit (det är där saker sprids innan de når massorna på Facebook) uppmärksammade årsdagen av hennes död. Uppgiften började då delas på ett sätt som inte inträffat i april 2016.

Sådant händer så ofta på sociala medier att företeelsen säkert har något namn. Om inte, så kommer den att få det.

Jag tog upp företeelsen borta i 2012 sedan jag själv noterat den på såväl DN som min egen blogg: Sagan om skrönans återkomst

Undras om de som lade ut "Doris Roberts Still Dead" känner till följande fina meme från 1970-talet?

När general Franco låg för döden uppmärksammades det givetvis världen över. Sedan dog han inte någon eller några dagar senare, utan fortsatte att ligga för döden i flera veckor. Många nyhetsprogram började ta diktatorns livsstatus som rutininslag – "General Franco lever fortfarande" – tacksam utfyllnad när andra händelser tröt. Sedan han väl dött bort började Saturday Night Live, som då hade Chevy Chase som "nyhetsuppläsare", att köra rutininslaget "General Franco är fortfarande död" då och då tills de tröttnade.


- Saturday Night Live: Generalissimo Franco is still dead (1975)

Not: Förre presidenten Nixons kondoleans i inledningen är korrekt återgiven.

2017-05-25

Star Wars 40 år

En film om stridigheter mellan olika intressen på avlägsna planeter någonstans i rymden.
- Statens Biografbyrå, kortfattad beskrivning (1977)

Den 25 maj 1977 var det premiär för Star Wars: Fjärde delen, första filmen.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som känns konstigt med affischen från 1977, men något är det.

Notera att annonsen från Östersunds-Posten är från året därpå. Men så var det på den tiden, barn: Man kunde få vänta i månader och år på att få se heta spännande filmer. Inte kunde man dela trailers någonstans heller.
Stjärnornas krig är en film där tekniken lydigt svarar upp mot en föreställningsvärld så fantastisk som bara science fiction-författare kan skapa den.
Allvarliga sf-vänner invänder möjligen att det här är lättfärdig s. k. space-opera, och egentligen inte värd så högteknologiska ansträngningar som här.
Det är invändningar som faller lätt eftersom filmen är gjord med avväpnande humör och geist.
- Läs alla ÖP:s Star Wars-recensioner från 1997-2006

Bland de tidiga recensionerna har jag inte hittat några anmärkningar på det faktum att den första filmen är del IV. Som spito påpekade blev den första filmen inte del IV förrän några år senare.

George Lucas inspirerades av en mängd filmer och annat. En förebild som nämns ofta är Buck Rogers/Blixt Gordon (den senare var en oblyg klon av den förra, omsider kom de att mer eller mindre smälta samman i det allmänna medvetandet, åtminstone i USA; i Sverige har väl Buck aldrig blivit lika känd som Blixt). Det finns en rad mer eller mindre tydliga paralleller och förebilder för det ena och andra. Här några smakprov; först t.v. prinsessan Aura och Blixt Gordon, t.h. prinsessan Leia och Luke Skywalker.

"Hökfolkets" himmelsstad i Flash Gordon (1936), Cloud City från Rymdimperiet slår tillbaka (1980).

Förtexterna. Bara en sån sak.

2017-05-24

Lyssna på kassaskåp

Den som vill få upp ett kassaskåp med kombinationslås utan att känna till kombinationen, och som inte vill eller kan använda kraft, kan alltid ta till ett stetoskop. Genom att vrida på ratten och samtidigt lyssna riktigt riktigt noga efter svaga men avslöjande ljud från låsmekanismen så kan en skicklig inbrottstjuv öppna ett kassaskåp på, tja, rimlig tid. Åtminstone i filmens värld ...

Fungerar metoden på riktigt?

Jonny Phillips enlists the help of a professional locksmith to find out if it is possible to crack a safe using just a doctor's stethoscope — just like in all those caper movies!
- I Didn't Know That: Cracking Open a Safe, National Geographic

Spoiler: Jason Osborne lyckades få upp skåpet med den klassiska filmmetoden. Det tog 2,5 timmar. Det gick, men tog för lång tid för att vara praktiskt. Och då är han ändå, vad jag förstår, en spelare på elitnivå. Kvartsmyt?

En vidare fråga att reda ut är när tropen först dök upp. Kanske enklare kassaskåp på den tiden tillverkades med lägre toleranser som gjorde metoden enklare och effektivare? Tror jag inte; tills något annat visats misstänker jag att den är en dramaturgisk uppfinning snarare än något som använts "i fält".


Folkbildande bonus: Hur kombinationslåset fungerar, åskådliggjort med en modell.

2017-05-23

Utmaningen: Hittepå 1897

Jag gjorde en utmaning för en tid sedan: Säg ett år och jag ska hitta tre feta hittepå-nyheter i etablerade media (se bloggposten Utmaningen: Hittepå 1997). Nu har turen kommit till 1897, som Sensemaker föreslog. Det är ett fint år i sammanhanget; två klassiker hittades snabbt, och så lade jag till ett standardexempel som man hittar drivor av vilket år, decennium och sekel som helst.

1) Léo Taxil


Denna historia är en utmaning att sammanfatta men jättekort: Léo Taxil, eller Marie Joseph Gabriel Antoine Jogand-Pagè som han egentligen hette, hade gett ut en bok med den spännande titeln Påve Pius IX hemliga kärleksliv och föga förvånande fått en del skit för det. Han kungjorde 1884 att han konverterat till katolicismen och skulle gottgöra för bland annat den synden. Han gav ut en diger historik över frimureriet, komplett med detaljerade belägg för deras satanistiska verksamheter. Därefter skrev han en bok vari en viss Diana Vaughan, f.d. satanist/frimurare, redogjorde för ytterligare smaskigheter i ämnet.

Den 19 april 1897 kallade Taxil till en presskonferens där Vaughan skulle presenteras. Men den församlade pressen fick inte träffa henne. Istället förklarade Taxil att hans konvertering och påståenden var bluff. Han tackade prästerskapet för att ha gett spridning åt påhitten.

- The Saint Paul Globe, 17 maj 1897

Jag vet inte om några av hans vansinnigheter fortfarande cirkulerar, tillskrivna frimurare, världsjudar, Bilderbergare, Monsanto eller vilka folk nu inbillar sig saker om ... Men det skulle, förvisso, inte förvåna det minsta om så är fallet.

Wikipedia: Taxil hoax

2) Marsian kraschar i Texas


Nästa grej ... Vad ska man säga?

About 6 o'clock this morning the early risers of Aurora were astonished at the sudden appearance of the airship which has been sailing through the country.
- The Dallas Morning News, 19 april 1897

Farkosten färdades med en hastighet på sisådär 15-20 km/h vilket tolkades som att maskineriet var i olag. Den flög in i en kvarn och exploderade våldsamt. Efteråt hittades resterna av vad som verkade ha varit den ende "personen" ombord; jo, för även om kvarlevorna var kraftigt skadade så var det tydligt att det inte rörde sig om en människa. Snarare en marsian, enligt en "authority on astronomy". Den döde begravdes i staden.
Papers found on his person – evidently the record of his travels – are written in some unknown hieroglyphics, and can not be deciphered.
Farkosten var, hör och häpna, tillverkad av en okänd metall som påminde om en blandning av aluminium och silver, och "måste ha vägt flera ton". Det var, kort sagt, Roswell 1897.

Wikipedia: Aurora, Texas, UFO incident

3) Ål-jod


Som avrundning ett svenskt exempel på en "upplysning" av en sort som alltid funnits och alltid kommer att finnas.

Ålens kött innehåller en beståndsdel som benämnes "jodin", hvilket enligt utsago af professor Morso i Turin, skall kunna förebygga anlag för lungsot och skrofler.
- Dalpilen, 9 mars 1897

Jag vet inte om professor Morso funnits. Inte för att det spelar någon roll; vi har en pålitlig gubbe i vit rock (skulle han åtminstone haft nu för tiden) som rekommenderar hälsobringande saker, det räcker. Fakta i fallet är dels att ål inte utmärker sig för hög jodhalt; 600 µg/kg är hälften så mycket som äggula, tredjedelen så mycket som torsk och inte ens tiondelen så mycket som hummer. Dels hör, såvitt jag kan finna, skydd mot tuberkulos inte till jodens medicinska egenskaper, hur man nu tolkar "förebygga anlag för".

2017-05-22

Lördagsfråga 464: Spöken på Hogwarts

  1. Terence Bayler som Mr Gregory i Monty Pythons Life of Brian (hur ofta hör man den filmens svenska titel?)
  2. Nina Young i kortfilmen First Time.
  3. Simon Fisher-Becker som reducerad Dorium Maldovar i Doctor Who.
  4. John Cleese som den svarte riddaren i Monty Pythons Holy grail (hur ofta hör man den filmens svenska titel?).
Personerna ifråga har även spelat husspökena på Hogwarts: Blodige baronen (Slytherin), Grå Damen (Ravenclaw), Tjocke Munkbrodern (Hufflepuff) och Nästan Huvudlöse Nick (Gryffindor). Den satte Tomas.



2017-05-21

Bakis före bakfull

Belägg för ordet bakrus har vi från mitten av 1800-talet. Den tidigaste källan SAOB uppger är lämpligt nog Gunnar Wennerberg, diktaren av Gluntarne och bevarare av en hel del studentikos kultur. Kortformen bakis uppstod ganska snabbt.
De sköna dagarne äro nu öfver, festruset börjar dunsta bort och hufvudstadsbefolkningen nyktrar till. Om en och annan går ”i bakis” och har hvad man kallar ”bondånger”, så är ju detta något som man kunnat vänta.
- Gotlands Tidning om efterverkningarna av bröllopet mellan kronprins Gustaf (V) och Victoria av Baden 1881

Ordet var bara en av många bildningar på -is vid den här tiden. Många har försvunnit, som stupis av stupfull och bondis av bondånger. Bland de som finns kvar kan nämnas dekis, vaktis och teknis (om tekniska högskolor som till exempel KTH).

Faktum är att ordet bakfull verkar vara något yngre än bakis. Ett osäkert tidigt belägg från 1953 tillskrev det en sjuksköterska omkring år 1900:
"Han kan ju ha varit litet bakfull", sade hon med mild välvilja; ty enligt hennes livsåskådning söpo alla läkare som borstbindare, under det doktor Gustafsson var en ljuspunkt, som allt som oftast kunde uppträda praktiskt taget nykter.
- Frans G. Bengtsson, Den lustgård som jag minns (1953)